Sommartid är Post- och Tullhuset öppet för besökare och i huvudbyggnaden kan man se en utställning om Stora postvägen och tullen. Här finns även ett mysigt café och en museibutik som bland annat säljer åländskt konsthantverk, böcker, vykort och frimärken.
Post- och Tullhusets historia
Under den tidsperiod då Post- och Tullhuset uppfördes var Finland och Åland en del av Ryssland, vilket gjorde Eckerö till Rysslands västligaste utpost mot Sverige. Byggnaden var den första officiella byggnad som mötte resande från Ålands hav och fungerade som arbetsplats och bostad för de tjänstemän som skötte post- och tullärenden.
Förutom post- och tullhus har byggnaden även använts som karantänsjukhus under koleraepidemin som bröt ut hösten 1834 samt 1848. Alla resande som misstänktes kunna vara smittobärare skulle genomgå läkarundersökning och om kolera misstänktes kvarhölls de resande i anläggningen. Hela byggnaden inrymdes med sjukhussängar och annat sjukhusmaterial. Här fanns även bostad för läkare och personal.
År 1882 inrättades en telegrafstation i huset och telegrafen fanns kvar till år 1900.
Under första världskriget 1914 –1918 stationerades ryska soldater här under kortare perioder trots demilitariseringsavtalet från 1856. När inbördeskriget rasade 1918 inlogerades även stora mängder med flyktingar i anläggningen under sin färd från Finland till Sverige. Under de tidiga vårmånaderna samma år tog tyska soldater anläggningen i besittning för logement, övernattningsställe, förvaring av krigsfångar och förhandlingsplats.
När så andra världskriget bröt ut inkvarterades finska soldater i Eckerö Post- & Tullhus för att skydda Åland mot invasion. I slutet av 1950-talet renoverades anläggningen och byggdes om för att användas som semesterhem för de anställda vid posten och tullen och under 1980-talet tillkom café, keramikverkstad och butik i byggnaden. Sedan 1994 tillhör byggnaden landskapet Åland och förvaltas av Ålands landskapsregering.
Drottning Kristinas Postväg fyller 360 år under 2026
År 2026, fyller Drottning Kristinas Postväg hela 360 år – en historisk milstolpe för en av Sveriges mest betydelsefulla kommunikationsleder under stormaktstiden.
Postvägen mellan Stockholm och Åbo, även kallad Stora postvägen, inrättades år 1636 av drottning Kristinas förmyndarregering. Den blev en livlina för postgången mellan Sverige och Finland, som då tillhörde det svenska riket. Rutten sträckte sig från Stockholm till Grisslehamn, där posten roddes över Ålands hav till Eckerö, vidare över fasta Åland till Vårdö och sedan med båt till Tövsala på finska sidan. Därifrån fortsatte den landvägen till Åbo och vidare österut mot Viborg och Narva.
Postvägen var inte bara en transportled – den var ett uttryck för statlig organisering, uthållighet och mod. Postbönder i skärgården delades in i rotar och ansvarade för att ro posten över öppet hav, ofta under svåra förhållanden. Vintertid kunde de tvingas släpa båtar över isen eller köra med häst och släde när isen bar. Gästgiverier och posthus uppfördes längs vägen, bland annat det imponerande Post- och tullhuset i Eckerö från 1828, som skulle ge ett ståtligt intryck för resenärer på väg mot det ryska riket.
Adress: Sandmovägen 111, 22270 Storby
